Gabriel Hanotaux

'''Albert Auguste ''Gabriel'' Hanotaux''', född 9 november 1853, död 11 april 1944, var en fransk politiker och historiker.

Hanotaux blev efter genomgången av École des chartes ''maître de conférences'' vid ''École des hautes études'' 1879 arkivarie i utrikesdepartementet, chef för utrikesministerns kabinett under Léon Gambetta och Jules Ferry. Han blev därefter 1885 ambassadör i Konstantinopel. Efter att 1886-89 varit deputerade, återvände han till den diplomatiska banan. I maj 1894 blev han utrikesminister i Charles Dupuys regering och innehade samma post i Jules Mélines regering 1896-1898. Som utrikesminister handhade Hanotaux de viktiga frågorna om fransk-rysk allians samt gränsregleringen mellan franska och brittiska besittningar i Afrika. År 1897 utkom de två första delarna av hans ''Histoire de Richelieu'', vilket ledde till att han invaldes i Franska akademien. År 1898 drog han sig tillbaka från politiken för att helt ägna sig åt historiskt författarskap. Hanotaux utgav och redigerade senare ''Histoire de la France contemporaine 1871-1892'' (4 band, 1903-1906), ''Jeanne d'Arc'' (1911), ''Histoire illustrée de la guerre de 1914'' (17 band, 1915-1926). Under hans ledning utgavs även samlingsverket ''Histoire de la nation française'' (1921-1930). Under första världskriget sändes Hanotaux i flera halvofficiella missioner för fransk propaganda, bland annat till Vatikanen. År 1921 var han fransk delegat vid Nationernas förbund. Levererad av Wikipedia